Inledning
Freja är en av de mest framträdande gudinnorna i den nordiska mytologin. Hon förknippas främst med kärlek, fruktbarhet, sexualitet, magi och död. Samtidigt är hon en gestalt som rör sig mellan olika världar och funktioner. Kunskapen om Freja kommer från flera medeltida källor, men hennes ursprung är betydligt äldre än de texter där hon nämns.

Vad finns skrivet om Freja?- källor och författare

Poetiska Eddan

Den äldsta skriftliga informationen om Freja finns i Poetiska Eddan, en samling fornnordiska dikter som nedtecknades på Island under 1200-talet. Dikterna är dock mycket äldre och tros ha traderats muntligt från vikingatiden(ca 800-1050 e.Kr.). Freja förekommer bland annat i :

  • Völuspa
  • Lokasenna och Trymskvida

Författarna till dikterna är okända.

Prosaiska Eddan

Den mest detaljerade beskrivningen av Freja finns i Prosaiska eddan, skriven av Snorre Sturlason omkring 1220 e.kr. Snorre var en isländsk hövding, poet och historiker. Hans verk syftade till att bevara den gamla diktkonsten, men skrevs i en kristen tid, vilket påverkar framställningen.

Andra källor:

  • Skaldedikter från vikingatiden.
  • Saxos krönika(Gesta Danorum), skriven av Saxo Grammaticus ca 1200 e.Kr.
  • Arkeologiska fynd, såsom amuletter, smycken och ortsnamn som tros ha koppling till Freja.

När dyrkades Freja?

Freja dyrkades främst under förkristen tid i Norden, särskilt under Järnåldern och vikingatiden. Hennes kult verkar ha varit utbredd i dagens Sverige, Norge, Danmark och på Island. Mycket tyder på att hennes dyrkan var stark bland allmogen, särskilt hos kvinnor.

Frejas ursprung och släkt

Freja tillhör vanernas släkt, en grupp gudar och gudinnor förknippade med fruktbarhet och naturkrafter. Hon är dotter till Njord och syster till Frej. Efter kriget mellan asar och vaner kom Freja att bo hos asarna i Asgård.

Frejas funktioner och roller

  • Kärlek och sexualitet
  • Freja var gudinna för kärlek, åtrå och sexualitet. Hon avbildas ofta som självständig och sexuellt fri, något som gjorde henne både vördad och ifrågasatt.
  • Fruktbarhet och välstånd

Hon anropades för: Barnafödande. Goda skördar. Rikedom och överflöd.

Magi och sejd

Freja var den främsta utövaren av sejd, en form av spådoms- och ödesmagi. Enligt Snorre så var det Freja som lärde Oden denna konst.

Död och krig

Freja hade även en koppling till döden. Hon tog emot hälften av de stupade krigarna i sin sal Folkvang, medan Oden tog den andra hälften till Valhall.

För vilka var Freja viktig?

  • Kvinnor som bad till henne om kärlek, fertilitet och skydd.
  • Jordbrukare som sökte goda skördar.
  • Krigare, pga hennes roll i dödsriket.
  • Sejdkunniga som såg henne som magins främsta gudinna.

Freja i samhället och kulten

Trots att få tempel är kända vid namn, tyder ortsnamn som Frövi, Frösala och Fröslunda på en stark kult. Man offrade sannolikt till Freja genom blot, där man offrade djur, mat och dryck.

Freja framstår som de mest mångfasetterade gestalterna i nordisk mytologi. Hon förenar liv och död, kärlek och krig, magi och makt. Även om våra källor är så sena och skrivna i en kristen kontext, visar de tydligt att Freja hade en central roll i den förkristna nordiska religionen och i människors vardag.

Källor:

  • Poetiska Eddan-dikter som Völuspá, Lokasenna och Trymskvida.
  • Snorre Sturlasson. Prosaiska Eddan.-Särskilt Gylfaginning och Skáldskaparmál.

Sekundärkällor(forskning och tolkning):

  • Anders Andrén, Spår av hedendom(2007).
  • Britt-Marie Näsström, Freyja-den stora gudinnan i Norden(1995).
  • Gro Steinsland, Fornnordisk religion (2007).

Frejas attribut

  • Brisingamen.(halsbandet)
  • Ett magiskt halsband smitt av dvärgar. Symboliserar skönhet, makt, passion och rikedom.
  • Katter och kattvagn
  • Freja färdas i en vagn dragen av katter.
  • Katten kopplas till magi, självständighet och kvinnlig kraft. Symboliserar även hennes förbindelse med både de tama och vilda djuren.
  • Vildsvinet Hildisvìni
  • Strids- eller heligt djur kopplat till fertilitet och till hennes krigaraspekt.
  • Falkfjädermantel
  • Magisk mantel som gör att bäraren kan flyga eller byta form.