I nordisk förkristen andlighet( det vi oftast kallar fornnordisk religion eller hedendom) tänkte man inte på människa som kropp+ en enda själ, utan snarare som ett system av flera delar som tillsammans utgör ”jaget.” Det finns inte en helt enhetlig modell (källorna är fragmentariska), men forskare brukar peka ut några centrala komponenter.
Grundidé: Ett flerdelat jag
I de fornnordiska källorna finns ingen tydlig kristen dualism kropp-själ. Istället verkar individen ha bestått av flera aspekter som kunde agera relativt självständigt. En vanlig modern rekonstruktion talar om 3-5 kärndelar.
De viktigaste delarna av jaget
Hugr-sinne, vilja, personlighet
- Tankar, känslor, vilja och karaktär
- Kunde lämna kroppen i dröm eller extas
- Kopplas ibland till djurform eller visioner
- Kan ses som psyket eller medvetandet
Hamr-form, kropp, gestalt
- Yttre form eller ”hamn”
- Kunde förändras vid hamnskifte (shapeshifting)
- Den form hugr kunde anta utanför kroppen
- Kan förstås som energetisk kropp/formprincip snarare än bara fysisk kropp
Fylgia- följande ande
- Personlig följeslagarande
- Ofta djur eller kvinnogestalt
- Speglar personens natur och öde
- Kunde visa sig i drömmar och syner
- Kan ses som själens skyddsande eller djupare natur
Hamingja-lycka, kraft, släktkraft
- Personlig och släktbunden framgångskraft
- Kunde ärvas genom familjen
- Kopplad till öde och livsflöde
- Kan förstås som livsöde+kraftfält+tur
Andra ibland nämnda aspekter
I vissa texter och traditioner förekommer även:
Ande/önd/andi– Livsande eller livsandedräkt- nära kopplat till livskraft.
Vördr (väktare)-En skyddsande kopplad till individen från födsel till död.
Megin-personlig kraft/”magisk styrka”-Vilja, handlingskraft.
Det är viktigt att förstå att det inte finns någon fast dogm- religionen var muntlig och varierande. Delarna är rekonstruktioner från språk, sagor och folklore och modern hedendom kan tolka dem annorlunda.